Ducarté & Ducarté

Det är alltid lite konstigt när du åkt här för mig.
Det är ensamt, det är tyst och min säng känns alldeles för stor.


Helgen va jättetrevlig med alla som faktiskt kom o uppmärksammade mig
o så, alla gillade sara också så hon får ju iaf följa med i framtiden hehe ^^

Va skönt o ha någon bredvid sig i sängen igen som väckte en med att
skeda mig eller vilja bli skedad.
It truly is the best time of my life när du ligger där bakom >.<

Och som vanligt så måste ja rubb that shit in your face också o gråta o allt
men ja. va ska man göra, jag får skylla på spriten ^^
Bah allt annat var najs o man får väl vänja sig lr ja jag vet inte.


Önskar bara de fanns nåt jag kunde göra...
Men de är det värsta att veta att inte ens tiden kommer ändra det.
And it rips the spirit apart.

Och egentligen förstår ja itne varför ja skriver de om o om o om o om igen
för de kommer ju inte direkt göra det bättre o de kommer inte direkt göra så
det kommer hända.